Cilla Mcmore

Hur kommer det sig att den stora planen som man har skissat upp för hur ens liv skulle se ut, aldrig verkar stämma överens med verkligheten.

Jag gick i genom hela min pubertet, ratad.

Jag var den osynliga, feta tjejen, som ingen ville ha.

Så när man med ett rent under klarade sig igenom det med livet i behåll, så började man tappa tron på att man någonsin skulle träffa någon.

Eller rättare sagt bli av med oskulden!

Det är som Stanford i Sex and the city sa till Carrie:

”Puberteten går över, men att bli ratad i femton år är det en livsstil”

Jag började fundera på om det kanske fanns någon sanning i det han sa.

Pojkar, Killar Och Män.

Det är så främmande för mig.

Jag var inte normal när det kom en i närheten.

Mina hormoner tog över min kropp.

Jag blev stel, överhettad och svag.

Tappade totalt tal förmågan.

Så när jag kom till min 20 års dag, beslöt jag mig för att ge upp hoppet.

Nu är man 22 år och lever ensam och olycklig, MEN! med kåtheten i kontroll.

Sen förändrades allt!

Då kom han.

Karl-Johan.

Han var allt jag någonsin hade önskat mig hos en man.

Hans ögon och hans leende gör mig knäsvag.

Hans kropp är likt ett upp och ner vänt päron.

Helt i min smak.

Kraftfull, men ändå så mjuk.

Varje gång jag såg honom, så var det som att se sig själv i spegeln.

Vi är så lika, men ändå så olika.

Som Jing och Jang.

Men det var bara ett problem!

Han är gift...

Sen om det inte var nog med det, så är han gift med en kvinna som jag tycker väldigt mycket om.

Vi kallar kan kalla henne för Stora syster.

För att jag gillar henne som om hon vore det.

Hon är en sådan kvinna som jag bara kunde drömma om att bli.

Stark, självständig och vacker.

När hon kommer in i ett rum så är det hon alla vänder sig till och lyssnar på.

Hon är allt som jag inte är.

Jag älskar henne! Min Stora syster!

Men jag kan inte hjälpa att det pirrar i magen varje gång jag ser honom.

Varje gång han ger mig en kram.

Mmmm...

Undrar hur han smakar?

Se men inte röra!