Cilla Mcmore

Tystnad...

Det blåser men den för inte fram något ljud.

Det känns som om ett oväder är på gång.

Jag har en oroveckande känsla i maggropen.

Jag är i ett vägsjäl.

Vilken väg jag än tar så kommer den att orsaka smärta.

Jag är rädd för att vinna och förlora.

Just nu ekar tystnaden,

men det dröjer nog inte länge innan jag träffar på honom.

Vad gör jag då?

Beter mig som om ingenting har hänt.

Spänningen är olidlig!

Jag vill fly bort, men sitter fast i ett par osynliga kedjor.

Ju mer jag försöker slingra mig ur, ju hårdare grep tar dom tag om mig.

Nyckeln verkar för alltid,

förlorad.