11. Bakis
Kategori: Allmänt
Bakis!
Jag mådde inte så värst vidare.
”Man mår som man förtjänar”
Var och hälsade på Karl-Johan och Stora syster en snabbis.
Dom höll på i garaget.
Jag hade lutat mig mot dörrkarmen.
Det snurrar som en virvelvind i skallen.
Mycket av pratet gick runt och bara försvann i intet.
Det var svårt att konsentrera sig.
Allt var sudigt.
Förutom Karl-Johan.
Han kunde jag se klart och tydligt.
Som en klar solstråle i en dimmig morgon.
Så gjorde Karl-Johan något som jag har svårt att få ur huvudet.
Han strök med fingret längst min arm och sa i en lugn melodisk ton.
”Är det så illa!”
Och så log han mot mig.
Det gick en svall våg inom mig och jag trodde mitt underliv skulle explodera
och hjärtat mullrar värre än ett oväder.
Mina knän blev svaga.
Jag trodde ärligt talat att jag skulle ramla ihop.
Det var ju tur att jag stod lutad mot dörrkarmen.
Se men inte röra!
